Äntligen kan jag andas igen

Bloggar som jag för tillfället följer (förutom mina vänners) är http://www.hanky.se/lindarosing man följer helt enkelt Miss Rosings liv, även här cirkulerar det många upprörande kommentarer. Patetiska människor som inte nöjer sig med att attackera Linda herself utan även ger sig på hennes barn. Hur lågt kan man sjunka? Hur sjuk kan man bli? Kommentarer som är så vidriga att jag vägrar att ens citera dem här blandat med kommentarer om att Linda får skylla sig själv som valt att exploatera sina barn på sin blogg. Men Linda har ju valt att skriva om sitt liv och barnen ÄR en stor del av hennes liv. Varför ska hon inte få kunna skriva om dem och lägga upp bilder utan att massa äckel ska kommentera med sina vidriga inlägg? Och varför ta bort ansvaret från dessa äckel och lägga över det på Linda? Jag har full förståelse för om Linda i fortsättningen väljer att inte ha med sina barn i sin blogg men tycker samtidigt att det vore lite sorgligt. Ska man som förälder inte kunna visa upp de man älskar mest av allt?

Och så följer jag även http://www.blondinbella.se/default.aspx (se gårdagens inlägg)

Även http://www.improveme.se/natacha (Natacha Peyre) följer jag lite då och då. Den är väldigt lättsmält om man säger så.
Jag väntar med spänning på att det någon dag ska skrivas något av värde. Något man kan relatera till eller något som berör. Känns långt borta för tillfället.
Men det är klart, vem bryr sig väl om saker som mobbing, arbetslöshet, våldtäkter, svält, obotliga sjukdomar, mord och krig när Miss Peyre haft en stor spindel på sin kind???
Men Miss Peyres foton är alltid värda att titta på då hon är väldigt vacker och vad vet jag, hon kanske har (för att låna Zandres uttryck) ett hjärta av renaste fluff.

Tipsa gärna om bloggar värda att läsa.

Lilla Miss Överdriv var extra jobbig idag, eller har min toleransnivå drastiskt sjunkit kanske?
Ska bli så skönt att komma ifrån henne.

Gårdagen var underbart mysig, blev bjuden på grillspett med massa goda tillbehör, gott dricka samt att jag tog årets första dopp, det var verkligen på tiden. Egentligen älskar jag havet, älskar känslan av vattnet som omringer en, känslan av total frihet. Men jag avskyr att ligga och steka på stranden. Till skillnad från alla andra så är jag överlycklig över regnet och molnen som dragit in över Kalmar. Äntligen kan jag andas igen.

Konstiga drömmar virvlade omkring imorse, när jag sov för andra gången, de avlöste varandra, hemska drömmar om döende Älsklingar, farligt vatten som krossar fönster, virvlar in och suger med mig ner i djupet. Folk som springer ned för trappor bärandes på bussar?? Jag gillar konstiga drömmar, men INTE drömmar där Älsklingar håller på att dö. Gillar inte att vakna genomsvettig med smak av salta tårar i munnen.
Underligt att jag bara drömmer mardrömmar så fort det dröms om vatten, hav, oceaner.

Jag älskar ju vatten.