Födelsedagen

Jag överlevde gårdagens 28-årsdag trots att lite åldersångest smög sig på. Jag vill inte bli så här hutlöst gammal riktigt än.
Men så här på ålderns höst kan jag iallafall roa mig med att börja skriva mina memoarer. Det är ju bra.

Eftersom jag inte trivs i skrubben vi för tillfället bor i så hade jag inte ansträngt mig för att bjuda hit folk direkt, men Maria och Christina dök upp på kvällskvisten iallafall, samt lilla Linnea då (Tinas töis)

Såg på Marias blogg att hon lagt upp ett mycket tjusigt kort på mig, som jag dessvärre inte lyckades kopiera för att lägga in här så ni får se, men jag lägger in länken istället =)

http://mariabymaria.blogg.se/2009/may/lina-the-birthday-girl.html#comment

Detta går också att läsa i Marias förträffliga blogg:
"Efterssom jag ännu inte har hittat hem till Lina tidigare förlitade jag blindt på att Tina visste var vi skulle.
Knackar på dörren och jag gastar;"-Hellu!!!"
Ingen som öppnarKnackar igen och vrålar så det eka"-Det är jehovas här ute, kom och öppna då!"
Bultar på dörren som man har sett att poliser gör på TV. Tina tittar runt och säger när jag bultar på som värst"-Eller bor hon här???"
Och så titta hon på dörren och sen på mig och så börjar vi gapskratta.
Visar sig när jag ringer Lina att vi tagit fel trappuppgång, och det var den bredvid hon bodde på haha"

Ja,det är inte lätt att hitta här där det ser precis likadant ut överallt =)
Tänk vad praktiskt det hade varit om Jehovas faktiskt hade vrålat och varnat att det är dem när de plingar på dörren, så man vetat att man inte ska öppna.

När jag och Maria stod på balkongen och syndade såg vi en crazy tant i en bottenplanslägenhet snett nedanför vårat. Hon satt ute i solskenet med sin katt. Katten bestämde sig för att ta en liten promenad men hann inte mer än 5 meter utanför gården innan matten var efter och med irriterad stämma sa -Nääj, vart ska duuu? Och följde efter katten.
Katten verkade vara på väg in i den lilla skog vi har utanför som ligger ca 10 meter utanför gården där de bodde.
Crazy matte ville inte alls att katten skulle få ha lite roligt och besöka denna skog så de bjöd på en liten uppvisning. Katten väntade tills matten kom nästan precis så hon fick tag i han, då tvärvände han och sprang åt andra hållet tills matten nästan kommit ifatt igen, så höll det på medans matten blev mer och mer irriterad -Näääj, kom hit!! Sluta!!! Vart ska duuuuu???
Hon betedde sig som att denna katt vore en liten hund som man ju faktiskt kan få att lyda och komma när man befaller.
Matten envisas med att ha katten löst på gården, men den får absolut inte gå utanför staketet, då blir det ett jäkla liv.
Ja OJ, vilken knepig katt som vill till skogen, så kan vi inte ha det, finns ju risk att lilla katten får det skoj, det måste förhindras =P
Om hon nu inte vill att katten går utanför gården så får hon väl ha ett längre koppel då.
Eller för all del, fortsätta att roa oss andra runtomkring när hon jagar sin misse.
Jag och Maria stod på balkongen och skrattade åt det hela.