Läste på aftonbladet om en dotter som blivit sexuellt utnyttjad av sin far i sex år. Sedan hon var 15.
Mamman i familjen har hela tiden vetat om vad som pågått men valt att inget göra eftersom hon var rädd.
Hon säger ”- Vad skullle jag göra? Vad ska man göra när man blir hotad? Jag bara gick med på det.”
Vad är värst? Att man har en pappa som är så vidrig att han ens kan komma på tanken att göra så mot sin egen dotter eller att man har en mamma som tiger om det så länge?
Rent logiskt borde väl mamman redan första gången hon förstod vad som försiggick blivit så okontrollerbart skogstokig att hon gjorde vad som krävdes för att skydda sitt barn?
Packat sina grejer och flytt med dottern, gjort en anmälan och hoppas på det bästa eller varför inte mörda sin man?
Kan låta drastiskt, jag vet, men hur kan man ha hämningar när det handlar om något så viktigt som att skydda någon man älskar
Jag har ingen förståelse alls för mamman och hennes rädsla.
Om det vore hon som var offret men valt att stanna kvar så hade jag haft medömkan för henne, men inte nu.
Jag hoppas pappan får ruttna i fängelset och finge jag bestämma hade mamman också kunnat ruttna bort där.
Stackars flicka att drabbas av två så skruvade föräldrar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Helt j*vla ofattbart. Hon är lika skyldig som han. Man kan bli dömd för medhjälp till mord, finns det då inget som kan dömma en för medhjälp till utnyttjande av en annan människa? Att mörda någon är hemskt, men det är väl än hemskare att bli utnyttjad, och för alltid leva med det. Varje dag, timme, minut, sekund.
Skicka en kommentar